22 oktober 2020
Det nya normala – efter pandemin

Det nya normala – efter pandemin

Det har onekligen varit en omvälvande period med många dystopiska inslag sedan pandemin startade under våren. Hittills har näringslivet klarat påfrestningen förvånansvärt bra, glädjande nog. Den bransch som är hårdast drabbad är besöksnäringen som tappat omsättning till följd av stängda gränser och andra smittskyddsåtgärder. Många branscher är dock relativt opåverkade och har till och med vissa fördelar av situationen. De svenska sågverken har exempelvis haft goda tider när många sågverk i omvärlden tvingats stänga. Detta samtidigt som efterfrågan på virke ökat. Bland annat till följd av att privatpersoner över hela världen passar på att bygga om hemma under sin karantäntid. Gruvnäringen och entreprenadföretagen har också haft god efterfrågan och inga omfattande restriktioner. IT-företag som tillhandahåller verktyg för fjärrmöten och distansarbetet har också haft fullt i orderböckerna och kunnat expandera. Spelutvecklingsbolagen har blomstrat till följd av att många har använt sin karantäntid till att spela och som plattform för virtuell social samvaro.

Även om smittspridningen nu ökar under hösten så kommer förr eller senare det ”nya normala” att etableras. Vad innebär då detta? Jag har försökt spana in några trender.

Fortsätta åtgärder mot smittspridning

För det första vet vi inte hur länge Covid 19 kommer att innebära en risk för liv och hälsa. För det andra vet vi att nya virus ständigt dyker upp. Tänk på Sars och Ebola som aldrig blev globala pandemier, men som hade den potentialen. Omvärlden kommer inte att rycka på axlarna inför risken att en ny pandemi uppstår. Alla företag och myndigheter kommer att jobba med kontinuerliga proaktiva åtgärder som kommer att påverka våra liv. Exempelvis när vi reser, hur vi bygger samhällen och umgås. Olika typer av registrering och bevakning kan komma att påverka vår integritet.

Distansarbete och fjärrmöten

Under våren har en mycket stor andel av alla tjänstemän jobbat hemifrån och genomfört möten på distans. På ett sätt har det varit en enorm påtvingad utbildningsinsats för hela samhället som påskyndar digitaliseringen. Även om fysiska möten aldrig kan ersättas helt så kommer denna period att påverka hur vi organiserar vårt arbete även framöver. Det finns många andra fördelar med distansarbete som märks tydligt nu. Företag inser att de kan reducera sina kostnader för resor och kontorslokaler. De får också tillgång till kompetens globalt genom att rekrytera personer som jobbar online. Samtidigt slipper anställda resor till och från arbetet i rusningstrafik och får ofta ett mer flexibelt arbetsliv. Utmaningen blir att hitta balansen mellan social samvaro och rutiner på arbetsplatsen kombinerat med distansarbetet. Detsamma gäller balansen mellan arbete och fritid.

Ny syn på leverantörskedjorna

Framöver kommer företagen inte längre att ta leverantörskedjan i en global ekonomi för given. Ingen kommer att känna sig trygg med att ha endast en leverantör av strategiska tjänster och komponenter, utan kommer att vilja säkerställa tillgången på dessa genom olika leverantörer eller genom att göra mer i egen regi.

Beteendevetare får en mer betydande roll

Pandemin kommer oundvikligen att skapa varaktiga psykologiska effekter och konsumentpsykologi är inget undantag. En framgångsrik företagsledare bör ta hänsyn till dessa förändringar och förstå behoven. Företag i många branscher har redan tagit med beteendekompetens in i styrelserum och på ledande positioner.

En katalysator för digital innovation

Kriser utlöser ofta någon typ av innovationskraft. Jag ser framför mig ett framtidsscenario där spelutveckling, VR och distansöverbryggande teknik smälter samman för att skapa virtuella universum för både arbete, utbildning och social interaktion. Pandemin kan påskynda en sådan utveckling genom att vi vänjer oss vid nya arbetssätt samtidigt som det behövs nya innovativa sätt att skapa gemenskap och teamkänsla. För oss lite äldre känns en sådan utveckling både främmande och en smula skrämmande. Men för generation Z, de som nu växer upp efter millennieskiftet, kommer detta att kännas helt naturligt. De företag som kan anpassa sig till deras verklighet kommer att ha en stor fördel i framtiden både på marknaden och vid rekryteringar. Detta kan verka svårt, men jag tror man kommer långt genom att möta denna utveckling med ett öppet och nyfiket förhållningssätt. Det är en utmärkt början.

Per Nilsson
Norrlandsfonden

Gå tillbaka Tillbaka till alla krönikor