Corona – en tsunamichock för ekonomin

Världen har brutalt vaknat till det faktum att coronavirusepidemin kommer att ha en mycket större inverkan på den globala ekonomin än investerare och beslutsfattare först trodde. Hur stor vet ingen. Under lång tid bedömde finansmarknaderna att virusets utbredning skulle kunna begränsas. Men smittspridningens hastighet har undergrävt denna tro.

Vi får ännu, i skrivande stund, inga rapporter om att företag i norra Sverige drabbats ekonomiskt av epidemins verkningar. Men om detta fortsätter kommer även våra företag att känna av det. Minskad efterfrågan på råvaror som malm och skog till följd av att den ekonomiska aktiviteten bromsas på global nivå är en sådan. Besöksnäringen blir drabbad när resande minskar.

Det finns fortfarande mycket som är okänt om covid-19, sjukdomen orsakad av coronaviruset. De flesta av de ekonomiska analyserna är baserad på tidigare pandemier, som den globala influensapandemin spanska sjukan från 1918, och nyare anfall av fågelinfluensa, sars och mers. Men inget av dessa exempel stämmer bra med den nu aktuella situationen. Exempelvis har ingen människa i världen en naturlig immunitet mot sjukdomen, och det finns inte heller något vaccin. Coronaviruset är relativt smittsamt och många fler får troligtvis covid-19 än vad som antas i generiska pandemisimuleringar.

Spanska sjukan, influensapandemin från 1918, inträffade i en helt annan tidsepok. Det var innan flygbolagen krympt världen och innan globaliseringen häftade våra ekonomier närmare än någonsin. Spanska sjukan hade på sin tid inte någon större inverkan på den globala handeln eller finansmarknaden trots att upp emot 100 miljoner människor dog globalt. Jämför detta med vad vi redan har sett av de ekonomiska effekterna av covid-19. Redan nu har Apple, Microsoft och flera andra globala företag vinstvarnat till följd av dessa effekter och fler lär följa. Man kan misstänka att den ekonomiska effekten av en global pandemi kan vara mycket större än vad investerare och beslutsfattare har antagit. Den hittills dystraste prognosen kommer från analyshuset Oxford Economics. I deras värsta scenario, i vilket utbrottet utvecklas till en pandemi, räknar de med global recession.

En stor del av den omedelbara ekonomiska inverkan av en pandemi handlar om ansträngningarna att begränsa den, snarare än från effekterna av själva sjukdomen. När vi sätter dem som kan sprida sjukdomen i karantän och upphör med resor så stoppas den ekonomisk aktiviteten. Karantänerna kan vara det enda sättet att bromsa covid-19, men de kan också hindra bekämpningen. Vårt vårdsystem är beroende av viktiga insatser för mediciner, leveranser och utrustning som produceras över hela världen. Dessutom förlitar vi oss naturligtvis på det fria flödet av andra varor och tjänster.

Men förhoppningsvis finns det lärdomar att tillgodogöra sig också. Våra företag med globala affärer måste bli bättre på att identifiera sina svaga punkter inför denna typ av situation. De bör göra riskanalyser på sina leverantörskedjor och fundera kring hur de förhåller sig till lagerhållning av kritiska komponenter. Myndigheter kan lära sig att bli ännu vassare på beredskap.

Världens ekonomier är extra beroende av varandra i en kris. Tyvärr är de saker vi behöver mest för att klara oss genom detta - klokt ledarskap, globalt samarbete och prestigelöst tänkande - svårare att hitta än en ansiktsmask.

Per Nilsson
Norrlandsfonden