Svagare läge för norrländska företag och osäker framtid

Företagen i Norrland är fortsatt hyfsat positiva till utvecklingen men läget i samtliga län är svagare än vid förra mätningen i våras. Industrin är mer pessimistisk än riket som helhet men byggsektorn är starkare. Hushållen är pessimistiska till följd av stor oro i omvärlden. Inflation, energipriser och höjda räntor gör framtiden oviss. Norrlandsfondens Per Nilsson analyserar läget utifrån regionala siffror från Konjunkturinstitutet.

Industrin relativt stark – men mindre optimistiska

Läget för industriföretagen i Norrland signalerar fortsatt om ett ganska starkt läge men trenden viker nedåt. Orderingången förväntas vika nedåt både på hemma- och exportmarknaderna. Företagen har en mindre positiv syn på lönsamheten än före sommaren och förväntningarna på antal anställda är lägre. Industriföretagen förväntar sig också ökande färdigvarulager och minskande produktionsvolymer. Bland länen är det Gävleborg som är mest positiv.

-Även om framtidsförväntningarna blivit dystrare så är det fortfarande ett relativt högt kapacitetsutnyttjande och en brist på arbetskraft. Komponentbristen har lättat något men är för vissa företag fortfarande påtaglig, säger Per Nilsson, Norrlandsfonden.

Norrländska byggbranschen går starkare än riket

Byggföretagen i Norrland uppvisar ett starkare läge än riket som helhet men tror på vikande orderstockar och är mycket pessimistiska till utvecklingen på byggmarknaden på ett års sikt. Trenden började redan före sommaren och sammantaget är det ett stort skifte från andra halvåret 2021 då man i stället hade en stark tro på byggmarknaden framöver.

-De extremt svaga bedömningarna kan antas vara en samlad effekt av kraftiga prisökningar på trä och stål, den olösta frågan om tillgång till cement, längre leveranstider på byggråvaror generellt och ett högre ränteläge med utsikter om ännu fler höjningar framöver. Vi ser också att många planerade byggprojekt skjuts framåt i tiden, säger Per Nilsson.

Handeln fortsatt stabil

Den norrländska detaljhandeln signalerar ett mycket sämre läge. Här sticker Norrbottens handel ut som relativt stabil. Försäljning och lönsamheten har minskat. Framtidsutsikterna på sex månaders sikt är negativa. Handlarna tror på minskad omsättning och färre anställda. Nu verkar även handeln börja märka av hushållens negativa syn på den ekonomiska utvecklingen.

-Precis som vi misstänkte under våren börjar högre räntor i kombination med höjda bränsle- och energikostnader som i sin tur också påverkar livsmedelspriserna att slå negativt på hushållens konsumtion framöver, säger Per Nilsson.

Relativt positiva tjänsteföretag och fortfarande brist på personal

Tjänsteföretagen i Norrland signalerar en optimistisk syn på hur verksamheterna och efterfrågan utvecklar sig och man är också positiv i sina bedömningar av hur lönsamheten utvecklar sig. Många tjänsteföretagen upplever att de har brist på personal. Till skillnad från mätningen i våras har dock tjänsteföretagen en mer dyster bild av hur efterfrågan kommer att utveckla sig de kommande sex månaderna och många tror också på att antalet anställda kommer att minska.

-Tjänsteföretagen i vår kontrollgrupp består av många olika branscher. Allt från konsulter till privata vårdgivare och turismföretag. Detta gör att det är brist på personal i vissa typer av verksamheter medan en övertalighet befaras i andra.

Sammanfattningsvis

Stämningen i näringslivet är fortfarande relativt hög, även om företagen generellt ser mer pessimistiskt på det närmaste halvåret. Hushållen är mycket negativa både till den egna ekonomin och den svenska ekonomins utveckling. Det finns en risk att företag som är beroende av hushållens efterfrågan kommer att drabbas. Inflationsförväntningarna är höga och bland företagen är inflationsförväntningarna rekordhöga. Ännu syns ingen avmattning på arbetsmarknaden i Norrland men om företagens befarade neddragningar blir verklighet så kommer det också att synas närmaste halvåret.

-Industrin är mindre positiv men samtidigt har komponentbristen avtagit något vilket utgör en lättnad. Höga råvarupriser kan också vara en draghjälp för delar av industriproduktionen. Eftersom elpriserna i norra Sverige inte påverkas lika mycket av energibristen i Europa, åtminstone på kort sikt, så kan man anta att investeringarna fortsätter i princip opåverkade. Man kan dessutom anta att de gröna investeringarna i framför allt övre Norrland ger styrka åt framtidstron i den norrländska byggbranschen. Men även om det byggs, så finns en stor bostadsbrist runt de gröna investeringarna som också kommer att förvärras. Detta är ett strukturellt problem som försvårar rekrytering av personal till industrisatsningarna, avslutar Per Nilsson.