20 maj 2019
Chefsekonomerna tror på ett starkt Norrland

Chefsekonomerna tror på ett starkt Norrland

Norrlandsbarometern har ställt fram kristallkulan och låtit chefsekonomerna på de fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank framtidsspana.

Analysen från de fyra talar samstämmigt om en generell avmattning. Men bilden visar också på tydliga positiva tecken som nya ekonomiska stimulanser i Kina, återhämtning
i Tyskland och en fortsatt stark exportindustri i Norrland.

Hur står det till med världskonjunkturen – egentligen? Vad går att utläsa bakom alla braskande rubriker i finanspressen och bortom Donald Trumps tweets?

Norrlandsbarometern samlade de fyra storbankernas chefsekonomer i ett samtal om hoten och möjligheterna i den globala ekonomin och på världsmarknaden.

Christina Nyman, Handelsbanken, Annika Winsth, Nordea, Robert Bergqvist, SEB, och Anna Breman, Swedbank, fick den grannlaga uppgiften att analysera nuläget och den närmaste framtiden.

Låt oss börja med det stora vida perspektivet. Hur ser ni på den internationella konjunkturen och hur kommer den att påverka Sverige i år och 2020?

Anna Breman, chefsekonom Swedbank:

– Jag skulle säga att vi ser en tydlig avmattning globalt. Det är Kina som saktar in, även om vi ser lite positiva tecken nu. Och det är handelskonflikten mellan USA och Kina, som drabbar även Europa och framförallt Tyskland. Avmattning är väl ordet för dagen.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:

– Ja, konjunkturtoppen är passerad och vi är sedan en tid inne i en global avmattning. Under 2018 låg världshandeln still och toppen av högkonjunkturen hade vi 2017. En liten öppen ekonomi som den svenska påverkas naturligtvis av svagare efterfrågan i omvärlden. Men flera ledande centralbanker har agerat och de signalerar nu att de inte tänker höja räntorna lika mycket som tidigare sagts. Det har skapat en viss optimism och har fått börserna att stiga igen. Det är förstås positivt för tillväxten på kort sikt. Även Kina har reagerat på avmattningen och stimulerar nu ekonomin. Centralbankernas agerande blir avgörande för hur mycket konjunkturen tillåts dämpas. Färre räntehöjningar är förstås trevliga besked för högt skuldsatta hushåll, men på lång sikt är det lite oroande om vi inte kan normalisera ränteläget.

Robert Bergqvist, chefsekonom SEB:

– Sverige är väldigt exportberoende, vi brukar säga att 50 procent av vår ekonomi är kopplad till exporten. Omvärlden kommer därför att avgöra hur det går för Sverige. Och i omvärlden är Europa viktigast, 75 procent av all vår export går till Europa. Sedan ska vi inte blunda för USA och Kina, för går det dåligt i de två länderna påverkar det direkt Europa. Ska man göra en bedömning nu går USA bra, man har lite lägre men ändå en bra tillväxt. Kina har varit ett stort frågetecken, man har bromsat in 2018 men nu ser vi lite gröna skott spira.

– Det som är svårt att svara på är hur Europa mår. I Tyskland ser vi en inbromsning och den är kopplad till bilsektorn. Men om den effekten klingar av så har vi en hyfsat god utvecklingen i Europa. Vi ser ingen tvärnit. Sedan ska man veta att det är helt naturligt att det bromsar in, det är för tidigt att bli skrämd av de här signalerna om inbromsning.

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken:

– Vi har sett en tydlig avmattning i industrikonjunkturen globalt och det drivs av att vi är sent i konjunkturcykeln, men också av en oro på grund av handelskonflikten mellan USA och Kina – och Brexit. Därtill har vi sett en tydlig avmattning i Kina på grund av tidigare åtstramningar i kreditgivningen. I Europa har bilindustrin haft problem, i höstas infördes nya miljöregler som tvingat bilindustrin i Tyskland till en omställning. Men, just nu ser vi en viss stabilisering globalt. I Kina gör man nu stora finansiella stimulanser. Det har börjat ticka lite uppåt i olika indikatorer. Men samtidigt har vi sett att hushållen har blivit mer oroliga, det visar olika enkätundersökningar, och man håller därför lite i konsumtionen.

Hur oroliga ska vi vara i Sverige över denna avmattning?

Anna Breman:

– Sverige ser ut att klara sig riktigt bra i det här just nu. Svensk industri går fortfarande mycket bra. Det är lite anmärkningsvärt. Det som kan oroa är om det finns en fördröjningseffekt, att det ser lite för bra ut just nu. Men industrin gynnas å andra sidan av att vi har en svag krona.

Annika Winsth:

– Det är viktigt att komma ihåg att avmattningen sker från en hög nivå och vi prognostiserar avmattning, varken lågkonjunktur eller kris. Stora delar av världen och inte minst Sverige, har haft en fantastisk utveckling under en längre tid och centralbankerna verkar inte tillåta någon större nedgång i närtid.

Christina Nyman:

– Vi har förväntat oss en avmattning i år, och även om det blir lite lättnad nu på kort sikt räknar vi med en fortsatt försvagning och svagare tillväxt framöver. Vi är sent i konjunkturcykeln. I USA har man haft stora finansiella stimulanser, men de kommer att klinga av. Kina fortsätter att försöka balansera om ekonomin mot en mer långsiktigt hållbar, och därmed lägre, tillväxt. I Europa ser vi en bred inbromsning, både konjunktur och struktur utgör motvind. Men vi pratar inte om en finanskris, det vi ser är en period av dämpad tillväxt.

Vilka är de främsta hoten mot en god konjunktur?

Christina Nyman:

– Det är de geopolitiska riskerna. Vi har fortfarande en olöst handelskonflikt mellan EU och USA. Brexit ser ut att dra ut på tiden, EU-valet kan också skapa osäkerhet främst om den långsiktiga utvecklingen. Generellt är det en stor osäkerhet just nu. Det i sig är en lågintensiv risk, som kan dämpa hushållens konsumtion och att företag väntar med investeringar. FED har signalerat att man inte ska höja räntan. Det har gjort börsen väldigt glad så det hjälper till åtminstone på kort sikt i att mildra avmattningen.

Anna Breman:

– Det är att avmattningen spiller över på svensk industri och tjänstesektorn. Många exporterar globalt. Det är det största hotet. Bostadsbyggandet ser vi har stagnerat. Hushållen påverkas av oron i omvärlden. Vi har en god arbetsmarknad och det har kommit skattelättnader, men oron har dämpat konsumtionen. Försiktigheten hos hushållen kan dämpa konjunkturen. Här oroas man fullt förståeligt av Brexit och rapporterna om handelskrig.

Annika Winsth:

– De största riskerna är globala och konsekvenserna av dessa kan bli att räntor stiger, det blir brist på likviditet alternativt att vi ser en riskminimering. Historiskt har man sålt av mindre, perifera länder och sökt sig till dollarn i dessa lägen. Risken är då att kronan blir väldigt svag. Svenska politiker och myndigheter har byggt upp risker i såväl hög skuldsättning hos hushållen som i en svag krona.

Robert Bergqvist:

– I närtid är det om vi missbedömer Kinas tillväxt. Skulle Kina stanna av i en tvär inbromsning skulle det hota världsekonomin. Brexit är självklart också ett hot, men sannolikheten att de skulle lämna utan avtal är väldigt låg. Den brittiska ekonomin är världens femte största, så självklart skulle det störa världsekonomin. Vi blir tyvärr delägare i den huvudvärken. Handelskriget oroar förstås. Ett avtal mellan USA och Kina är viktigt. Och det är viktigt att förhandlingarna mellan EU och USA inte havererar. Om inflationen skulle visa sig ta fart skulle det ta många ekonomer på sängen. Det skulle stressa centralbankerna. En oljeprischock eller en varm sommar som driver upp livsmedelspriserna eller energipriserna om vattenmagasinen töms kan trycka upp inflationen. Om vi börjar tro på mer inflation kan det i sig bidra till att skapa den.

Vilka möjligheter ser ni för svenska branscher?

Robert Bergqvist:

– Det jag hoppas på är en ökning av exporten av investeringsvaror som går in i produktionsanläggningar runt om i världen. Att företag vågar investera och efterfråga mer investeringsprodukter. Det skulle gynna Sverige då vi har en stor industrisektor som levererar där. Om råvarupriserna pressas upp gynnar det oss, vi är tunga exportörer av råvaruprodukter. Många tillväxtekonomier som Kina satsar stort på att utveckla sin industri inom digitalisering. De vill klättra i värdekedjan och det kommer att påverka Sverige. Vill vi tävla i framkant av den fjärde industriella revolutionen eller ska vi medvetet backa ett steg?

Christina Nyman:

– Historiskt har vi en ganska heterogen industri. Vi är tunga på investeringsvaror, vi har råvaruindustri, tjänstesektorn växer. Den bredden har varit positiv när vi haft en period av svag global investeringstillväxt. Framöver är det viktigt för svensk industri om investeringarna globalt skulle ta bättre fart igen. Vi räknar med en svagare global konjunktur de kommande åren och därför med sig att läget för svensk industri blir mer ansträngt. Det kommer också påverka hela ekonomin även om det inte handlar om en djup kris.

Anna Breman:

– Vi tittar mycket på gröna investeringar. Hållbarhet generellt. De branscher som har fokus här har stora exportmöjligheter med tanke på att Kina och Indien också ska ställa om. Koldioxidfri stålproduktion som utvecklas inom Hybrit i Luleå, batterifabriken Northvolt som ska byggas i Skellefteå. Ny teknik efterfrågas. Men också återvinning och energieffektiviseringar av energisystem. Och så kommer AI och robotisering som skapar många nya möjligheter för bolag som ligger långt fram i teknikutvecklingen.

Annika Winsth:

– Det är stort fokus på teknikutveckling och hållbarhet i världen. Etableringen av datahallar och batterifabriken i Skellefteå ligger väl i linje med detta. Klimatet i regionen är bra ur detta hänseende och det finns därmed goda förutsättningar för den typen av etableringar.

Om vi tittar mer specifikt på regionen Norrland, vad har ni då för prognos?

Annika Winsth:

– Tung industri såsom export av råvaror är centralt för Norrland och Kina spelar därmed en central roll för utvecklingen. Att Kina stimulerar för att undvika en större nedgång av efterfrågan är goda nyheter för den industrin. LKAB ser själva en utmaning i att malmen kan ta slut efter 2030. Det är inte särskilt långt bort. Risken finns att det blir svårt att locka till sig investeringar och kompetens när tidsperspektivet är så kort. Ytterligare en risk är att det har byggts väldigt mycket i Umeå och Luleå. Det är förvisso universitetsstäder som växer, men frågan är om man inte har byggt väl mycket i vissa segment. Vi ser ingen avmattning ännu i norr vad gäller bostadsmarknaden, men det vore märkligt om det stannar i Stockholm. Ambitionsnivån är hög, men alla kommuner kan inte växa. Det är klokt att fundera noga på befolkningstillväxten. Var ska individerna komma ifrån?

Anna Breman:

– Norrland har en stark basindustri, men stålet och skogen är konjunkturkänslig om det blir en tydligare nedgång. Men har vi lite tur så har vi redan bottnat. Turistnäringen gynnas av en svag krona och hållbarhetsdebatten gynnar oss i att vi kan erbjuda nära turism till Norden och Europa. Kuststäderna som Luleå och Umeå växer kring universiteten, det kommer nog att fortsätta. Det som händer i urbaniseringen nu är en inflyttning från glesbygden till just kuststäderna. Den utvecklingen lär förstärkas.

Robert Bergqvist:

– Vi har en hel del råvaruproducerande industri i Norrland, så det är oerhört viktigt vad som händer med den globala konjunkturen. Och det är viktigt hur det går för dollarn. Och som jag bedömer efterfrågan i världen tror jag att Kina kommer att fortsätta vara en stor konsument. Det jag tror jag kan driva upp råvarupriserna.

Christina Nyman:

– Normalt är Norrland mer konjunkturkänsligt för att man är tyngre inom tillverkningsindustri. Men vi kan se att den industrin trots inbromsningen mår väldigt bra just nu. Orderingången mattas av lite, men det har inte slagit så mycket ännu på produktionen. Tittar vi på stål och järn ser det bra ut. Papper och massa är fortfarande okej. Vad gäller turistnäringen som är viktig för exempelvis Jämtland så stiger boendepriser där och det är antagligen turismen som driver på den utvecklingen. Överlag ser Norrland starkt ut. Arbetslösheten är nere på låga nivåer, lägre än 2007.

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken.

Robert Bergqvist, chefsekonom SEB.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea.

Anna Breman, chefsekonom Swedbank.

Tillbaka till alla nyheter Tillbaka till alla nyheter