Hur länge är 27 år när tiden passerar så snabbt?

Vad hinner hända på 27 år? När jag tänker tillbaka förstår jag inte var tiden har tagit vägen – först när jag iakttar mina barn inser jag att det är en riktigt, riktigt lång tid. Alla mina tre småttingar är idag 30+, det ger lite perspektiv.

Jag var 36 år när jag kom till Norrlandsfonden som ekonom 1992. Dessförinnan hade jag arbetat som ekonom inom landstinget och därefter som revisor på Bohlins revisionsbyrå (nuvarande KPMG), och hade i den rollen varit med i revisionen av fonden. Sju år senare frågade Norrlandsfondens vd, Lars-Olov Söderström om jag ville bli ekonomichef. Efter ganska kort betänketid svarade jag ja, ett beslut som jag aldrig har ångrat.

Av Norrlandsfondens levnadstid på 58 år har jag fått vara med i 27, nästan hälften. Under denna tid har fonden utvecklats positivt och har i dag en helt annan kraft än vad den hade 1992. Den finansiella styrkan är mycket större och Norrlandsfonden har utvecklats till en riktigt stark och viktig finansiell aktör för företag i Norrland. Nyckeltalen i dag visar på en verksamhet som har varit och är till stor nytta för Norrland och dess företag och människor. Lånestocken och antalet kunder har varit stadigt uppåtgående och har tredubblats under perioden. Som jag ser det är detta ett fint kvitto på att Norrlandsfondens finansieringsverksamhet behövs och har givit positiva effekter i Norrland i form av investeringar och utveckling av företag.

I dag servas de norrländska företagen av två Norrlandsfondskontor, i Luleå och Sundsvall. Starten av Sundsvallskontoret 1996 var strategiskt viktigt och innebar att kontakterna med kunder i södra Norrland kunde förstärkas och bli tätare.

En framgångsfaktor för den positiva utvecklingen är som jag ser det den kompetens som har byggts upp inom organisationen. Kunniga och kompetenta medarbetare betyder allt. Norrlandsfondens medarbetare har verkat ute bland företagen och medverkat till bra finansieringsupplägg. Vår interna låneadministration har haft en hög servicenivå och alltid haft kunden i fokus.

Mina starkaste minnen kommer att vara kopplade till mina arbetskamrater. De människor jag lärt känna och jobbat intensivt med. På kontoret har kreativitet och humor härjat fritt och skrattet har aldrig varit långt borta. Detsamma har gällt för samarbetet med kollegorna i Sundsvall. Såklart kommer jag att sakna allt detta, jag har under dessa 27 år alltid gått med lätta steg till jobbet. Det har varit roligt att arbeta här! Men jag har för avsikt att fortsätta att ha roligt! Som pensionär kommer tiden att gå till stugliv i skärgården, vinter som sommar. I familjen har vi också nio barnbarn som nu ska få umgås mer med farmor och mormor.

Ja, 27 år är en lång tid, även om den passerat rasande snabbt. Men det snabba tempot i vår tillvaro gör att tiden känns kort, eller hur? När man dessutom har roligt så rusar tiden iväg närmast obemärkt. Min ambition är att det fortsätter så även framöver.

Elisabeth Engström